Month: mars 2018

Friyay!

Godmorgon! Den här dagen började betydligt bättre än igår. Solen skiner in från helt nya ställen nu för varje dag som går och det är roligt att följa. Sovrummet med ”ny” sol. Och förskräcklig strukturtapet. Tack och lov är den ganska färglös men jag skulle gärna byta ut den. Fast tanken på att bredspackla en strukturtapet (eller betala någon för att göra det) får mig att inse att det finns betydligt mer prioriterade områden härhemma. Jag gjorde samma frukost som igår men idag orkade jag gräva fram lite bär ur frysen och toppa med. Havtorn från affärn och hemplockade svarta vinbär. Detta är helt vanliga svenska bär som funnits här sedan (typ) urminnes tider, men på senare tid har de fått status som så kallade superbär. De innehåller mycket C-vitamin och annat nyttigt. C-vitamin förstörs vid uppvärmning och att frysa bären bevarar nyttigheterna bäst. När de hamnar på varm gröt tinar de snabbt och skulle de vara lite halvfrusna när man äter blir det en bara en krispig och fräsch kontrast tycker jag. Gröt kan …

Olika sorters terapi

Jag vaknade tidigt i morse, redan kl 6, av mig själv. Väldigt skönt. Men jag blev kvar i sängen i två timmar. Typiskt utmattning. Men idag har jag en helt obokad dag och unnade mig en lugn morgon. Väl uppe gjorde jag havregrynsgröt och hade i havrekli, linfrön och torkade fikon. Jag hittade en lista på nätet häromdagen om fiberinnehåll i olika livsmedel. Kli, fikon och linfrön kom högt upp på listan. De flesta grönsaker kom dock ganska långt ned, vilket förvånade mig. Det hela avnjöts med kanel och havremjölk. En helt växtbaserad frukost således. Och ekologisk, när jag tänker efter. Till och med kanelen var eko. Jag blev piggare efter att jag ätit men inte mer än att jag iddes ta en dusch för att sedan landa i soffan och bli kvar där till lunch. En klassisk ”återfallsförmiddag” där både kropp och knopp är sega som kola. Hur mycket jag än vill ta mig för saker så går det bara inte. Det var soligt ute och jag hade planerat att ta en ”poddenad” (promenad …

Bra start på veckan

Eller egentligen ett bra slut på förra veckan, men då är det ju lite mer bäddat för en bra start, eller hur? I onsdags var det ”bytesdag”, vilket innebär att mina söner kom till mig och ska var här en vecka. Då är det slut på sötebrödsdagar i form av göra lite som man vill med tiden och istället inrutas livet efter hämtning/lämning i skolan, aktiviteter och middagsplanering. Och tillagning, förstås. Om det ändå räckte med att bara planera middagarna! Onsdag, torsdag och fredag swishade förbi med faslig fart för att sedan göra tvärstopp i en kö på Essingeleden på fredag eftermiddag. Vi skulle åka till landet och det skulle tydligen resten av Stockholm också. Men redan efter Aspudden rullade det på fint. Det var några som krockat och blockerade två körfält där. När antalet körfält halveras på Essingeleden en fredag eftermiddag, ja då blir det snabbt VM i långtidsparkering. På landet väntade mamma med middagen nästan färdig och bastun igång. Jag kunde alltså kliva direkt från bilen in i en varm bastu och därefter …

Vad glad jag blev nu!

Av en slump hittade jag foton från mitt hus som jag flyttade ifrån för ett halvår sedan ungefär. Vad fint det var, jag hade nästan glömt! Ett trettiotalshus, som tyvärr fått förskräcklig fasad och fönster på tidigt åttiotal. Men invändigt fanns fina golv och spegeldörrar kvar och då finns ju så kallad potential! Det var väl inte tanken från början att helrenovera men ju mer vi skalade bort desto mer ville vi göra det grundligt. Och alltså skalade vi bort ännu mer… Därefter tog det fyra år för mig att få det fint igen. Jag skriver ”vi” skalade bort, för då ägde jag huset med min exman. Lagom till huset var nästan helt nedrivet inuti stod det klart att vi skulle skiljas. Det var inte pga huset, huset var snarare det sista halmstrået. Vi kunde inte sälja det i befintligt skick utan att förlora ordentligt med pengar, så jag köpte ut honom och flyttade in själv. Det är en lång historia som jag ska skriva mer om sedan. Men nu njuter vi av hur fint det …

Joråsatte…

Ojdå… om jag hade vetat när jag skrev förra inlägget hur år 2017 verkligen skulle bli 🙂 Det blev sjukskrivning för utmattningssyndrom i stort sett hela året och mer därtill. Först på 75% från slutet av januari och sedan heltid från strax efter påsk. Och jag är fortfarande heltidssjukskriven! Men nu är jag någorlunda på benen igen (bokstavligen) och har börjat ett rehabprogram på en stressmottagning. Förhoppningsvis börjar jag arbeta på 25% i maj. Hoppas i alla fall att det blir tredje gången gillt nu med den här bloggen. Ett inlägg per år är lite skralt om man vill ha trogna läsare, haha. Jag har så många anteckningar i olika böcker och på lappar överallt hemma (de äldsta är tio år gamla!!) om saker att skriva om. Jag älskar ju att skriva! Men livet de senaste tio åren har inte riktigt medgett det och det är också  något jag skulle vilja skriva mer om här. I små portioner, förstås, hehe. Annats blir det nog tradig läsning. Men syftet är, förutom att dokumentera för mig själv, …