När jag äntligen äntligen äntligen, vid fyrtio års ålder, har en trädgård med plommonträd ska det såklart vara larver i plommonen. Suck! Jag har lyckats lista ut att det är BÅDE plommonvecklare och plommonstekel som gillar plommonen lika mycket som jag.

För de är verkligen galet goda. Plommonen alltså, inte larverna. Eller, larverna smakar väl plommon de också. Jag har nog råkat sätta i mig en del larver för jag var inte så uppmärksam när jag glupskt smakade på de första som mognat.

I alla fall tillhör de rosa larverna plommonvecklaren, Cydia funebrana. Det jag har läst mig till är att de övervintrar som puppor i eller nära trädet. De svärmar på våren och lägger ägg på karten. Larven mumsar frukten och kryper sedan ut och förpuppar sig och så är cirkeln sluten. 

Jag har sett några larver som är mindre och ljusare, benvita. Det är sannolikt plommonstekeln, Hoplocampa minuta. Den är ännu lite mer jäklig för den lägger sina ägg redan i blomman. Så medan man går där på våren och njuter alldeles väldigt av det ljuvliga blomtaket pågår egentligen början till sensommarens massförstörelse.

Men! Nu är jag förvarnad. Påläst. Beredd inför nästa säsong. Att använda gift är givetvis inte ett alternativ. Absolut inte i hobbyodling och helst inte annars heller. De som odlar plommon kommersiellt hittar väl sina argument för det (t ex att de vill ha något att sälja över huvudtaget) men jag köper inte plommon av just den anledningen, att de är besprutade. Dessutom är köpeplommon inte ens goda.

Istället kommer jag att beställa feromonfällor som fångar in de vuxna djuren (förhoppningsvis innan de har lagt äggen). För att minska antalet vuxna djur kan man täcka marken under trädet och därmed hundra dem från att komma upp i tid för att svärma (före blomningen redan). Plommonstekeln övervintrar i marken, nämligen. När väl fruktkarten börjar synas kan man skaka trädet för att angripna kart ska falla ner i förtid. Karten samlar man upp och ”förstör”. Antingen kasta i vanliga soppåsen eller kanske kommunens kompostpåse. Inte den egna komposten ute som står ca 5 meter från plommonträdet.

Det är väl ungefär det: Minska på antalet vuxna individer och plocka bort angripna kart så fort som möjligt för att minska antalet möjliga vuxna individer till året efter. Ska bli spännande att se om jag lyckas!

Årets frukt då? Tack och lov är inte alla frukter angripna och de som sitter kvar på trädet verkar vara mindre angripna än de som redan har fallit ner. Jag plockar och delar plommonet. De som är angripna skär jag bort det som är dåligt. Det är inte jättejobbigt. Sen är det bara att äta som vanligt eller göra chutney, marmelad eller något annat smarrigt!

Men det är inget man plockar lite lättvindigt i tidiga morgondaggen, tar med till jobbet i rustik pappåse och bjuder generöst till fikat precis. Om man inte är ovän med chefen, vill säga.