Eller egentligen ett bra slut på förra veckan, men då är det ju lite mer bäddat för en bra start, eller hur? I onsdags var det ”bytesdag”, vilket innebär att mina söner kom till mig och ska var här en vecka. Då är det slut på sötebrödsdagar i form av göra lite som man vill med tiden och istället inrutas livet efter hämtning/lämning i skolan, aktiviteter och middagsplanering. Och tillagning, förstås. Om det ändå räckte med att bara planera middagarna!

Onsdag, torsdag och fredag swishade förbi med faslig fart för att sedan göra tvärstopp i en kö på Essingeleden på fredag eftermiddag. Vi skulle åka till landet och det skulle tydligen resten av Stockholm också. Men redan efter Aspudden rullade det på fint. Det var några som krockat och blockerade två körfält där. När antalet körfält halveras på Essingeleden en fredag eftermiddag, ja då blir det snabbt VM i långtidsparkering.

På landet väntade mamma med middagen nästan färdig och bastun igång. Jag kunde alltså kliva direkt från bilen in i en varm bastu och därefter till dukat bord! Ni som tror att en yacht i Monacos hamn är lyxigt har inte provat på bastu och färdig middag efter en veckas vardagslogistik.

Lördagen spenderades med utelek i snön, besök på korv- och brödfestivalen i Stallarholmen och sedan mer bastu och fondue till middag. Och mello förstås! Alltså jag är inget mello-fan direkt, det stora nöjet är att se det tillsammans med barnen. Lite förvånad är jag dock att JAG fick lära dem att shuffla! Den här fyrtiotaggaren med numera obefintlig kondis utklassade både åttaåringen, tioåringen och deras mormor i shuffle. Skönt att fortfarande vara bäst på någonting!

Söndagen bjöd på mer utelek, lite längdskidor och pulkaåkning i ”backen”. Backen den berömda vägen nedför en rullstensås på väg till vårt hus. Just vintertid brukar man tillbringa mer tid i diket än på själva vägen. Men eftersom den är långt ifrån ära och redlighet och därmed även sand- och saltbilar är den perfekt för vintersport. Bilar finns det heller inga, vi är bara några få som har hus här. Fortare än vad någon hade lust med var det dags att packa bilen och styra kosan hemåt igen. Minstingens har ridlektion på söndagar och pga VABruari har vi inte varit där på länge. Men det gick jättebra och han var överlycklig. Jag med!

Idag var det lite segt att komma ur sängen men alla var vid gott mod och hjälptes åt och till slut kom vi iväg. Vi blev 10 min sena till skolan men det fick vara godkänt, för ingen hade gråtit.